Helgen har gått undan och jag tycker att det har hänt så mycket på kort tid nu med Alex. Han ställer sig mer och mer upp själv mest mot oss, han har börjat vinka tillbaka till oss och han har för första gången tagit sig upp från liggandes till sittandes. Det är aldrig en lugnt stund med denna grabben och att sitta stilla och bara mysa i mitt knä är inget han vill göra ofta för helst ska han klättra på mig och dra och peta på allt han kommer åt. Han försöker med alla krafter att ta sig fram och drar rumpan upp i luften men huvudet åker då ner i marken så krypa tar nog ändå ett tag men man vet aldrig för rätt som det är så överaskar han ju oss

Sängen är ju rätt god att äta på...

Vink vink mamma=)

Söta du! Mamma älskar dig.