Mitt i all påskstress igår så glömde jag helt bort att skriva vad som hände i fredags ju!
Som vanligt hade Alex ställt sig mot soffan och jag satt en bit ifrån med sidan mot honom (hoppas ni fattar) och rätt som det är så ser jag att han kommer mot mig så jag vänder mig om och blir så chockad att jag bara tar honom för där stod han och hade gått mot mig kanske 2-3 steg!!!!!!!!
Jag fattade inget för han har inte precis stått själv innan utan att stödja sig mot något med handen och jag tycker inte att han är tillräckligt stabil för att han ska gå men jag får nog räkna det där som hans första steg=)
Vi har försökt att få han att gå mer men icke så det dröjer nog ändå innan han börjar gå på riktigt eller vad man ska säga. Alex har iallafall väldigt stolta föräldrar!!!
Åter till familjen.
Hoppas att ni får en härlig söndag!